Slutsatserna från Waterdrive visar på behov av att anpassa sig till klimatförändringar som en del av framtida vattenförvaltning i jordbrukslandskapet. Dessa slutsatser följer av jordbrukarnas/markägarnas prioriteringar samt kommunernas och de lokala myndigheternas prioriteringar. Deras utmaningar vad gäller vattenförvaltning är tydligt mer omfattande än förvaltning av näringsämnen. Waterdrive uppmanar därför regeringar att identifiera sårbara klimat- och vattenområden på nationell nivå.

Syftet är att rikta åtgärder och stöd till de mest sårbara och högriskområden, och därmed förbättra delaktigheten och effektiviteten vad gäller införande av program. Urvalskriterier kräver en integrerad sektorsövergripande bedömning och kan omfatta miljöbelastningar, livsmedelsproduktionens intensitet, klimatrisker, torka/översvämningar, särskilda värden (det lokala landskapet, miljön) samt socioekonomiska faktorer. Waterdrive rekommenderar att regeringen lanserar ett särskilt stödprogram för dessa identifierade områden med sårbarhet för klimat och vatten.

Undersökningsresultaten från Waterdrive tyder på ett lågt intresse bland jordbrukarna/markägarna för att delta i program för miljövänligt jordbruk. Resultaten visar att detta inte beror på jordbrukarnas låga intresse, eftersom de flesta jordbrukare är starkt motiverade och har ett stort intresse för naturen och vatten. Det låga intresset beror snarare på strukturen för incitament såsom ekonomisk kompensation och/eller kontrakt samt på en systematisk misstro. 

Waterdrive rekommenderar därför att regeringar ska övervaka och uppdatera incitamentsstrukturen, särskilt på områden som är extra känsliga vad gäller klimat och vatten, för att garantera jordbrukarnas/markägarnas medverkan och engagemang. Jordbrukarna/markägarna kan ta på sig en mer ledande roll om incitamentsstrukturen och motiverande faktorer är tillräckliga, vilket har påvisats på några områden runt Östersjön. Jordbrukarnas egna intressen, lantbrukarorganisationer och jordbruksrådgivning spelar också en viktig roll när det gäller att hjälpa jordbrukare att inta en mer ledande roll. 

Slutsatserna från Waterdrive avslöjar en betydande brist på möjligheter och kompetens vad gäller övergång till en mer holistisk vatten- och landskapsförvaltning. Waterdrive har identifierat behovet av att utöka de befintliga tjänsterna inom jordbruksrådgivning med kompetens inom integrerad vattenförvaltning. 

Waterdrive rekommenderar att regeringar ska investera i nya tjänster, såsom specialister på avrinningsområden eller liknande experter på vattenförvaltning, oavsett om de anställs vid jordbruksrådgivning, kommuner eller närstående organisationer. De nya tjänster som avses omfattar kombinerade sakkunskaper, både vad gäller vattenförvaltning, såsom "rådgivare i avrinningsområden", och "experter på vattenlagstiftning". Sådana tjänster är en förutsättning för stöd till omvandlingen och engagemang av lokala aktörer.

Resultaten från Waterdrive visar att initiativ på avrinningsområden och lokalt sektorsövergripande samarbete spelar en viktig roll. Alla sådana initiativ på avrinningsområden är viktiga, men lokala förutsättningar varierar kraftigt mellan de olika länderna. Därför ska organisation och införande vara olika i de olika länderna. Dessutom varierar idén om vad som är innovativt eller vad som uppfattas som icke-innovativt mellan de olika länderna. 

Icke desto mindre kommer framhållande av vikten av initiativ på avrinningsområden som omfattar innovation och living labs med hänsyn till det lokala sammanhanget att vara en av de viktigaste faktorerna för att stimulera förändring inom ramen för den nya generationen program. Nuvarande program är alltför byråkratiska och inte tillräckligt flexibla för att främja innovation och utveckling på lokal nivå. Waterdrive rekommenderar att regeringar ska lansera flexibla finansieringsmekanismer för att främja initiativ på avrinningsområden. Waterdrive rekommenderar att stödja initiativ på avrinningsområden beroende på områden med hög eller låg risk. Waterdrive rekommenderar en finansieringsmekanism som specifikt syftar till att underlätta samarbetet mellan aktörer och anställning av expert- och konsultstöd. 

Resultaten från Waterdrive har avslöjat betydande svårigheter i utveckling och finansiering av stora investeringar i klimat- och vatteninfrastruktur. Denna åtgärd gäller internationella finansieringsorgan och banker, såsom NIB, NEFCO, EIB, EBRD med mera, för att genomföra storskaliga integrerade vatten- och landskapsinvesteringar.

Stöd för investeringar i fältinfrastruktur, såsom stora projekt inom dränering/vattenförsörjning, projekt för sanering av sjöar och strömmar, inklusive stora projekt för våtmarker, samt biogasanläggningar och bioraffinaderier. Flexibilitet krävs för att göra det möjligt att skapa mervärde genom gemensamma investeringar, stöd för samordning och planering.

Offentlig-privata partnerskap är nödvändiga för att integrera vattenförvaltning och markförvaltning med fysisk planering och lokala åtgärder. Syftet är att tillhandahålla ledarskap och beslutsstöd för lokala aktörer under omvandlingsprocessen. Resultaten från Waterdrive tyder på ett intresse från lokala myndigheter och kommuner. Lokala myndigheter och kommuner saknar dock möjligheter och resurser för att kunna arbeta med vattenförvaltning.

Waterdrive rekommenderar att lokala myndigheter, särskilt inom områden som är extra känsliga vad gäller klimat och vatten, ska få de resurser, mandat och kompetenser som är nödvändiga för att åta sig denna uppgift.

Sådana forskningsprogram syftar till att främja hållbar omvandling av livsmedelssystem och förvaltning, inklusive andra sektorer, t.ex. finans- och handelssektorn, för att mildra klimatförändringarna och anpassa sig till dem. Detta inte bara ur naturvetenskaplig synvinkel, utan även ur samhällsvetenskaplig synvinkel.

Det är ett försök att integrera mer tillämpade undersökningar, såsom integrerade projekt inom ramen för Life-programmet och Interreg Baltic Sea Region (Östersjöprogrammet) med forskningsinriktade finansiärer som EU BONUS och HORIZON EUROPE. Man strävar efter att presentera specifika utmaningar för vattenförvaltning i Östersjöregionen samt föreslå ämnen för en gemensam forskningsagenda inom EU.

Resultaten från Waterdrive visar en bristande tillgång till digitala beslutsstödssystem. Tillgängligheten är ganska bra på en nationell och lokal nivå, men det saknas digitala beslutsstödssystem med kartor osv. på avrinningsområden eller på jordbruksföretagsnivå. Relevant lokal information tillsammans med kartor osv. för rådgivare i avrinningsområden, jordbrukare och andra lokala aktörer är mycket nödvändig.

Mest angeläget är att ha bättre målinriktning av miljöåtgärder inom jordbruk och att vidta lämpliga åtgärder på lämplig plats. Miljöprestanda hos t.ex. våtmarker kommer att variera avsevärt beroende på förhållandena på den aktuella platsen.

Jordbruks- och miljöförhållanden i Östersjöregionen är särskilda på grund av det stora avrinningsområdet, en ganska intensiv odling och den långa tiden för vattenutbyte i Östersjön. Det krävs ett kontinuerligt samarbete för ytterligare utbyte av erfarenheter och utnyttjande av likheter och skillnader mellan de olika länderna för att skapa mer effektiva program. Resultaten från Waterdrive visar på en bra potential för ytterligare utbyte av erfarenheter mellan länderna och ett närmare samarbete mellan större utvecklingsprojekt och befintliga nationella och internationella organ. Sådana intressanta frågor för vidare samarbete är:

1. Att tillhandahålla ramar och riktlinjer för nationella kommissioner för vattenförvaltning.  
2. Att identifiera och fastställa "områden som är extra känsliga vad gäller klimat och vatten".
3. Nya tjänster inom klimat- och vattenförvaltning inom ramen för jordbruksrådgivning och konsulttjänster.